WoW – Moroten.se

Blev inte den planerade raiden till Ulduar av igen. Varför inte då uppleva några gamla minnen eller kanske rent av något nytt. Ta med guilden på utmaningar i gamla raider från Burning Crusade. Jag själv har haft turen att träffa en själsfrände i spelet. En norsk Death Knight som också gillar att uppleva gamla glömda ställen i World of Warcraft.

I helgen skrapade vi ihop ett tappert gäng på 10 stycken level 80 som vi drog med till Hellfire Peninsula. För på dagens schema stod Magtheridon’s Lair som är en 25-manna raid för level 70. Raiden började inte redigt som planerat då någon fick syn på en stackars level 67 Night Elf med PVP påslaget. Tror nog att stackarn blev lite chockad när 8 stycken level 80 från horde landade precis bakom honom och tittade på medan han jobbade med sin quest. Tyvärr så var det någon i vår grupp som inte kunde hålla fingrarna i styr, för strax så dog vår nyfunna vän från alliance.

När gruppen väl var samlad igen tog vi oss in till Magtheridon’s Lair. De få som varit här tidigare hade svårt att minnas hur det gick till, och alla var lite oroliga över hur svårt det skulle vara för 10 level 80 att klar av denna 25-manna raid. Som tur var fick vi ett tillskott i gruppen, en maintank från en tidigare guild. När gruppen diskuterade taktik rusade vår nya maintak rakt in och vi andra fick helt enkelt bara hänga med.

Magtheridon var snart besegrad och vi var nu alla uppe i varv och diskuterade vilt om vilken raid vi skulle ta oss vidare till. Efter en demokratisk röstning gav vi oss alla av till Caverns of Time och Mount Hyjal som även det är en gammal level 70 raid. Om gruppen var förvirrade Magtheridon’s Lair så var det än värre i Mount Hyjal. All heder till vår maintank för det tålamod han visade oss när han vallade runt oss som en skock vilsna får.

När vi väl stod vid foten av världsträdet på tröskeln till huvudbossen Archimonde fick vi alla en stund att hoppa ut från det höga berget, för att få övning i hur man landar mjukt med hjälp av Tears of the Goddess. Alla fick kläm på denna funktion och taktiken satt bra hos alla när vi så småningom besegrade Archimonde.

Det finns ett achievement att skaffa sig 100 stycken mounts och jag är nu mycket nära med 92 stycken. Jag är på en slutspurt som verkligen kan dra ut på tiden. Jag satt i går kväll med en lista med mounts som jag kan få tillgång till och prickade av vilka jag har och vilka som finns kvar. Sedan får man rikta in sig på de som är lättas att uppnå. Listan är bra att ha då man lätt ser om man har missat något. Jag hade exempelvis missat att köpa en stridspippi utanför Silvermoon.

Chansen att få en mount att droppa i en instans är väldigt liten, så jag kommer inte kämpa så hårt för dessa, förutom någon av de vanliga turerna till Baronen i Stratholm som fortfarande inte har droppat någon mount till mig.

De mounts som jag har kvar och som jag nu kommer att sikta in mig på är PVP mounts från battleground och Halaa i Nagrand. Men det tar så lång tid att få ihop det som behövs i battleground. Jag är dessutom ingen storfavorit av PVP.

Det är inte heller så lätt att få ihop de Halaa Battle Token som behövs, eftersom det inte är så många som bryr sig om denna lilla stad i Nagrand längre. Jag har haft tur här och träffat på en vän som både spelar alliance och horde. Så när det finns tid över får jag ett lätt mål att ta död på i Halaa. Men även detta tar tid då det tar längre och längre tid att komma tillbaka till livet för den som jag dödar, så man kan inte göra det så många gånger utan att tråka ut vännen fullständigt.

Det finns även två stycken rätt så dyra mammutar som jag fortfarande inte har tillgång till, så nu gäller det att verkligen snåla och göra bra affärer på AH.

Så det som en gång kändes som en omöjlighet är nu inte långt ifrån, och Blizzard kommer inte sluta med att hitta på nya mounts.

• Vilka mounts finns i World of Warcraft

Som om jag vore utan flygande mount blicker jag ut över Tempest Keep i Netherstorm. Så nära men ändå så långt borta, är nu de flesta forna instanser i Outland. Det är ingen hemlighet att min hunter helst jagar achievements. Men att få achievement för heroics i Outland är lättare sagt än gjort. För att komma in på en heroic behöver man ha reputation med en speciell fraktion i spelet. Reputation med dessa får man genom questar och att gå igenom instansen på normal mode tills man har uppnått honored med den önskade fraktionen.

Innan Northrend var jag en noob bland instanser och gjorde inte många. Jag fick mitt första godkända geer via PVP och gick sedan vidare in i raider för Karazhan och Mount Hyjal. Så av två anledningar vill jag besöka dessa forna instanser. Dels för achievements och dels för att överhuvudtaget få uppleva dem.

Min hunter är honored med de flesta och har i dag inga problem att ta sig in i heroic mode. Däremot har många av mina bekanta skapat nya karaktärer som de helst spelar dagligen som sin main. Dessa karaktärer föddes efter att Northrend kommit till på världskartan, och de har bara passerat Outland som hastigast. Så under sin tur genom Outland han de inte bli mycket mer än vänskaplig med de berörda fraktionerna.

Jag må vara level 80, men jag tror inte jag rår på det som finns att möta The Arcatraz på egen hand. Så jag får se sanningen i vitögat och börja anordna noob kvällar för mina vänner och sakta men säkert jobba upp deras reputation i en massa fina Outland instanser.

Med den nya patchen 3.2.2 är nu Azeroth draken Onyxia starkare än någonsin. Blizzard fira nu sina 5 år med World of Warcraft, och passar på att uppgradera Onyxia för att bättre passa de spelare som kommit upp till level 80. Tidigare var denna instans tänkt för 40 stycken level 60 spelare. Men nu är det i stället en 10 eller 25 manna instans. Blizzard har även lagt till en mycket liten chans att få dropp på en mount som ser ut som Onyxia själv.

Vår guild hade The Eye of Eternity på schemat i går. Men vi hade för många spelare som inte hade varit där förut, men vi gav dem åtminstone en chans att se hur instansen går till. Efter två wipe mot Malygos gav vi upp. Men vi hade ett gäng på 10 spelare som hade rätt så kul trots wipe, så vi bestämde oss att ta ännu en wipe, fast mot en annan stor drake. Så alla drog i väg till Dustwallow Marsh för att möte Onyxia.

Första fasen gick bra förutom att en del smådrakar besvärade vår range dps. När vi väl kom till fas nummer två flög Onyxia iväg och hela rummet började krylla av smådrakar. Det var nu kvällens sista wipe kom och vi konstaterade att vi nog har behov av en off-tank samt lite mer styrka i vår dps. Men kul var det och nu har man lite mer koll på hur mycket starkare Onyxia har blivit med den nya patchen.

I helgen började årets Brewfest som återfinns utanför Orgrimmar och Ironforge. De som inte berusat raglar runt på stadens gator försöker i stället ta sig fram så snabbt de kan på äppelätande getter eller hoppa från höga höjder med delade resultat. Jag kunde i söndags räkna till fem skelett som låg vid hissen nedanför Aldors i Shattrat. Det var fem stycken som helt klart hade valt fel ställe att hoppa på.

Men för de som inte gillar öl finns det även ett alkoholfritt alternativ. Vid Brewfest i Orgrimmar eller Ironforge går det köpa ett par glasögon som i stället simulerar känslan av att vara berusad. Det är förövrigt inga större svårigheter att klara av achievement för Brewmaster. Man måste bara göra de dagliga questen för att få ihop tillräckligt med Brewfest Prize Token så man kan köpa kläder till dansen i Dalaran.

För min del är det mitt sista world event för att klara av achievement What A Long, Strange Trip It’s Been. Jag lever fortfarande på glädjen över att ha klarat world event For The Children. Men gladast blir jag nog när jag väl får min Violet Proto-Drake. Det har verkligen varit en lång och svår resa och min hunter är helt klart värd denna mount. Men jag undrar om inte den violeta färgen kanske skär sig mot min hunters eldiga hårfärg.

För alla som spelar World of Warcraft finns ständigt ett problem att hitta en healer eller en tank. Så jag bestämde mig för att starta en Tauren Druid med drömmen att bli en healer och för att kunna finnas där för mina vänner i guilden. När jag väl blev level 80 vågade jag knappt visa mig online med min druid för rädslan att bli att bli inbjuden till en grupp som healer. Det är oftast ett väldigt otacksamt jobb och mycket skylls på healern om det blir en wipe. Speciellt om gruppen består av puggs.

Min räddning blev duel-spec samt en god vän med goda erfarenheter i healing. Jag körde alla heroics med denna vän vid min sida då han körde dps och jag healing. Men kom något extra svårt så kunde han lätt hoppa över till healing och jag till dps. På detta sätt fick jag bra erfarenhet och bra geer till min druid utan att gruppen fick lida på grund av dålig healing.

Att heal är väldigt roligt men ett annorlunda sätt att spela. Man har väldigt lite koll på vad som händer i själva fighten och man sitter bara och stirrar på färgglada rutor som visar om en spelare tappar liv och måste heals.

Jag håller mig fortfarande mest i grupper som till stor del består av medlemmar från guilden. Men här om kvällen gick jag in i en grupp med mest puggs samt en vän från guilden. Vi skulle köra Azjol-Nerub och det gick bra tills vi kom till sista bossen Anub’arak. Våra två dps shamaner dog relativt snabbt och vi körde sedan vidare en bra stund på bara tank, mage och jag som healer. Men vi klarade det tyvärr inte hela vägen och det blev wipe. När vi sprang tillbaka igen så erbjöd sig en ut av shamanerna att heala i stället för mig.

Men nu var ju inte problemet min healing utan just denna shaman som inte hade förstånd nog att inte dra på sig bossens talanger så som pound och impale. Jag är en bra healer, men jag klarar inte av att heala vad som helst. När detta hade informerats till gruppen klarade vi snart av instansen helt utan några missöden.